söndag 8 mars 2015

Pre-Gym Stories


Låt mig berätta om toaletten på mitt gym. Toaletten tenderar ju ofta att vara en väsentlig del av byggnad som byggnad - vem som helst kan egentligen var som helst bli tvungen att besöka den, och således är den också en gemensam nämnare för var och en, något som alla har likartade erfarenheter av.

Hela omklädningsrummet och toaletten med det är på mitt gym väldigt simpelt men elegant inredda. Färgtemat är en slags mörkgrå och pink. Handtaget till toaletten är en gnutta krångligt; låset är av någon artistisk själ till dörrmonterare snett fastsatt, och åsamkar därför alltid en del problem för den som ska försöka låsa upp dörren och komma ut ur toaletten. Ändå är den oss alla väldigt kär. 

Luftventilationen fungerar mycket bra på ifrågavarande toalett. Något som före träningspasset kan få en att rysa, men som efter träningspasset känns nästan som ett tecken av Fadern själv. Om man inte har annat att göra så kan man dessutom stå framför toalettspegeln och posera medan håret svallar runt en på ett sensuellt sätt.

Just spegeln och kanske snarare belysningen på denna gymtoalett är vad som den inre bloggaren i mig att skriva upp ämnet på listan "Att blogga om". Belysningen på gymtoaletten är nämligen något man inte riktigt kan få ett grepp om. Det är fråga om en slags mjuk stämningsbelysning, inte alltså på något sätt ögonaskärande intensiv eller klar. Och på grund av min lång fysiker-karriär så har jag också kommit fram till att det är vinkeln som ljuset faller på en då man står framför spegeln som är höjden på allting. Ljuset faller snett ovanför en på ett sätt som på bästa möjliga sätt både framhäver tidigare och skapar nya celluliter. Vanhuus ei tule yksinään, säger man, och belysningen på gymtoaletten skrattar rått åt en. Det är så att inte ens ett par snygga joggingbyxor kan skyla dessa äckliga klumpar av fett som belysningen så lockar och pockar på.

Men, lyfter den ofilosofiska sidan i mig fram, det kan ju mycket väl vara så att allt detta - den relativt mörka belysningen, fläktsystemet, de mörka väggarna och vinkeln som lamporna är riktade i - är planerat in i minsta detalj. Åsynen av vännerna celluliterna sekunden före man stegar ut i gymsalen kanske är meningen att fungera som värsta motivatorn för alla medelålders tanter och unga lovande kvinnor som är på väg mot precis samma öde. En fascinerande toalett helt enkelt.


/Fysikälskaren

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar